Raven's Knockturn Alley
"Allan"
Viltgrå, hane Född: 2019-01-31 E: Silverados Quick Impression, havannabrokad WT U: Gt Ch Mary Lou, viltgul Uppfödd av oss, Raven's Kaningård Meriter:
3:a Beatum cup 2019 (lätt) 3:a Lätt bästa cupen 2019 (lätt) 2:a Medelmästerskap rakbana 2019 3:a Pi-cupen 2020 (svår) 4:a Svårmästerskap krokbana 2020 3:a Klubbmästerskap rakbana 2021 2:a Klubbmästerskap längdhopp 2021 |
Avelsstatus
Allan lånas ut till rätt hona, kontakta oss vid intresse! Han har hos oss en planerad kull i år. |
Om Allan:
Allan är världens gulligaste pojke, mer knäpp kanin går knappt att hitta. Han är som Ferdinand och älskar att lukta på blommorna ;) Som liten fokuserade han därför gärna på allt möjligt när vi befann oss på banan eller tävlingsplatsen. Allan är fortfarande ung och har en del bebisbus kvar, men det märks också att han börjar mogna till sig. Hindren har aldrig varit ett problem och han tar sig an dem med studs oavsett fart. Han har många likheter med sin mamma Mila, men han har fått den extra kraften i benen från pappa Miro, precis som jag önskade och jag är minst sagt spänd på vad framtiden har att visa!
Nu har Allan blivit två år och jag tittar tillbaka på texten ovan som skrevs när han bara var några månader gammal. Allan har fortsatt glimten i ögat och älskar verkligen att charma oss. På tävlingsbanorna har han kommit långt med tanke på ålder och begränsningar från pandemin. Han hoppar säkert och med kraft, men har aldrig bråttom. Han är väldigt okomplicerad och snäll, men det gäller ändå att man visar honom vägen. Min förhoppning är att han ska bli något mer självständig och sedan få äntra banorna tillsammans med mamma. Tanken var ju att syster Leonie skulle bli hennes, men hon är lite för tokig för det;)
Allan är världens gulligaste pojke, mer knäpp kanin går knappt att hitta. Han är som Ferdinand och älskar att lukta på blommorna ;) Som liten fokuserade han därför gärna på allt möjligt när vi befann oss på banan eller tävlingsplatsen. Allan är fortfarande ung och har en del bebisbus kvar, men det märks också att han börjar mogna till sig. Hindren har aldrig varit ett problem och han tar sig an dem med studs oavsett fart. Han har många likheter med sin mamma Mila, men han har fått den extra kraften i benen från pappa Miro, precis som jag önskade och jag är minst sagt spänd på vad framtiden har att visa!
Nu har Allan blivit två år och jag tittar tillbaka på texten ovan som skrevs när han bara var några månader gammal. Allan har fortsatt glimten i ögat och älskar verkligen att charma oss. På tävlingsbanorna har han kommit långt med tanke på ålder och begränsningar från pandemin. Han hoppar säkert och med kraft, men har aldrig bråttom. Han är väldigt okomplicerad och snäll, men det gäller ändå att man visar honom vägen. Min förhoppning är att han ska bli något mer självständig och sedan få äntra banorna tillsammans med mamma. Tanken var ju att syster Leonie skulle bli hennes, men hon är lite för tokig för det;)